Rampestrekken i Åndalsnes

Svenskt midsommarfirande. Det är den svenska tradition som jag gillar bäst. En dag man tar lite som det kommer beroende på väder och det är heller ingen dag av stress. För mig är det en dag där vi gör det vi känner för och bara kopplar av och må bra. Vi mår bäst när vi tränar hund och umgås med våra doglovingfriends. Så varför inte fortsätta vår fina påsktradition och träna hund all in även på midsommar. Den här gången är vi hos kennel Vangteigen på Åndalsnes ❤️ 


Startade dagen med ett helt galet upptåg. Jag trodde på allvar att jag kunde springa 1,6 km/600 höjdmeter.


Jag fick ge upp väldigt snart med löpningen. Jag fick helt enkelt inte med mig benen i de här branterna och till slut ledsnande jag helt. Extremt tråkigt att gå uppför. Så jag vände vid en hyfsad utkikspunkt. Vicky hon slet också. Jobbigt både mentalt och fysiskt för rygg- och bakbensmuskulatur. 



Dejligt, awesume, lovely, georgious


Fantastiska Vickan som alltid ställer upp. Hare både på vägen upp och ner. 


Värsta pussgurkan ❤️ när jag kom hem och kollade sträckan på Runkeeper blev jag lite , men bara lite sur. Jag var nästan helt framme vid Rampestrekken








CONVERSATION

0 kommentarer:

Skicka en kommentar