Det går bra att klaga på HM:s val av modell, men vart tog det egna ansvaret vägen?

Modebranschen har i decennier skapat osunda kroppsideal, började med Twiggy 1966, (med reservation för att jag är lite dåligt påläst när det här fenomenet började). Och det här reagerar vi på, vi är rädda för vad det sprider för signaler till de riktigt unga generationerna. Vi reagerar och protesterar högljutt och klädjätten uppmärksammas som aldrig förr igen. Korrekt iakttagning kan jag tycka men hur är det med oss själva, vad sprider vi för signaler? En del saker som spridits i sociala medier och kvällspressen det senaste halvåret tycker jag fråntar oss rätten att klaga på HM:s val av modell.


Igår läste jag ytterligare ett inlägg på Facebook om squats och där började min bägare så sakta bli full, den rann till slut över totalt. Vart tog vårt egna ansvar vägen när det gäller osunda kroppsideal? Är det ok att göra träning sexistisk? För det är vad vi gör när vi sprider rumpbilderna och uppmuntrar varandra till att göra 100 squats om dagen för vi vill väl inte få en sån där ful hängande rumpa som är på bilderna. Vad är det för signaler ni sprider till de yngre generationerna? I många fall till era egna barn. För ni är väl inte så godtrogna att ni tror att det går dem förbi? Träning ska vara roligt och man kan träna för att må bra. Det som pågår nu i sociala medier har gått för långt och det är vi själva som skapat det helt och hållet. Skämmes.

Vad jag tycker om squat som träningsform har jag skrivit i ett tidigare inlägg


CONVERSATION

0 kommentarer:

Skicka en kommentar