Varför 15 med Paolo och inte andra utmaningar?

Ni som följer mig vet att jag hittar på mina egna utmaningar eller så hittar min träningskamrat på något och så kör vi dem tillsammans. Vi har alltså aldrig förut hoppat på utmaningar som andra skapat. Förrän nu. Varför? Hur kommer det sig att vi inte hoppat på squats- och plankanutmaningarna som figurerat på diverse bloggar och t.o.m i kvällspressen. Det sistnämnda kanske slog huvet på spiken och var förklaring nog? Nja, riktigt så enkelt är det inte.

Det som skiljer 15 med Paolo från de andra jag nämner är att hela kroppen tränas, det är duktigt genomtänkta övningar med variation. Att göra 100 squatz varje dag och plankan varje dag liknar idioti? Att utföra samma övning dag ut och dag in strider mot all träningslära jag lärt mig. Övningarna i sig säger jag inte så mycket om, jag tycker de utförs på ett felaktigt sätt när de görs i mängd och varje dag. En annan sak som gör hela konceptet dåligt är det som Malin Nylén skrivit ett inlägg om på sin blogg tidigare. Att sexualitet är en drivfaktor till träning, här kan du läsa Malins inlägg.  Malin är också inne på samma spår som jag att squat ska utföras i kombination med andra övningar.  För egen del tänker jag aldrig rumpträning, jag får det i princip gratis i all min andra träning. Framförallt löpningen, jag löper mycket uppförsbacke i upprätt stil och där får banne mig arslet kämpa. Även i balansbollträningen kommer den in, utfall med boll för att träna ökad stabilitet. En ostabil rumpa är inte vatten värt om du har ont i ryggen. Och den viktigaste övningen höftlyft, också med balansboll. Att höflyft är den viktigaste grundövningen fick jag bekräftat när jag lyssnade på min egen PT Katarina Woxnerud och Mia Annerwall, lärare i afrikansk dans pratade rumpa i radion igår.Och det gav mig lite inspiration att skriva det här inlägget för jag tycker det är så galet fel att lägga upp träning på ett ensidigt sätt.

Här kan du lyssna på rumpprat i radio

Nu ska jag iväg på härlig Malinyoga :-)