I allt det här som pågår försöker jag suga åt mig de positiva sakerna. Jag har haft turen att vara kärnfrisk ända tills nu och i princip aldrig varit i kontakt med sjukhus. Bemötandet jag fått när det blev allvar på riktigt har varit fantastiskt. Sen finns det andra saker som är skrämmande när det gäller mammografi osv men det är en helt annan historia som jag kanske kommer in på någon annan dag.
Redan på något av de första besöken hos kirurgen blev jag erbjuden att vara med i en studie kring själva operationen som kunde gett mig 10-15 års uppföljning. Att vara med i en studie är bra just eftersom man blir bättre uppföljd och kan få möjlighet till de senaste behandlingarna. Tyvärr föll jag utanför studien eftersom portvaktskörtlarna var för mycket smittade.
När jag träffade onkologen första gången blev jag erbjuden en ny studie, ingen medicinsk, men träning! Ja! Jag vill va med sa jag direkt. Men jag började vackla efter några dagar när jag fick klart för mig att det innebar resor in till Karolinska två gånger i veckan. Och efter ett långt samtal med sjuksköterskan kom jag fram till att bäst för mig var att avstå. Det är bättre för mig att lägga den tiden på träning hemma och med hundarna. Men jag tycker det är så positivt att träning nu tas på allvar i sjukvården, även under en cellgiftsbehandling. Och jag har inga som helst restriktioner på träning, utan det är bara att köra på så mycket jag orkar. Frustrerande dock är Picc-linen i armen som saboterar vattenträning.
Ja, jag har smygit igång lite. Just nu är kroppen fortfarande väldigt medtagen och hjärtat jobbar hårt, det känns när vi är ute och spårar med hundarna. Promenader har alltså fått bli på spårmarkerna, vi har varit ute nu tre dagar i rad och det har gått bra. I går kände jag också att jag ville väcka kroppen lite till och gjorde ett lugnt Yogapass med fokus på de olika låsen i yogan och medicinska yogaövningar. Jag vill inte tappa min starka rygg nu i allt detta och då är lugna yogaövningar med fokus på låsen bra, det stimulerar de inre musklerna. Jag tror att jag mest kommer hålla mig till Yogan som träningsform nu med stegring övningar och styrka för att hålla kroppen stark och smidig. Sista veckan i varje kur när jag ska vara i princip som vanligt hoppas jag att jag kan ge mig ut på några lugna joggingturer.
Så småningom ska jag också boka in ett pass med Katarina så hon får följa upp vad som händer med min kropp ordentligt. Vi hade ett pass inplanerat med tanke på ingreppet i armhålan men fick tyvärr skjuta på det eftersom det krockade med behandlingarna som börjat.
Läs Katarinas blogg, sprängfylld med kunskapsbaserade träningstips
Så här ser det ut på min yogaplats i uterummet.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar