Energilös och vill ut på andra sidan

I går kväll hade jag ett litet hopp, jag räknade dagarna sedan behandlingen och tänkte att kanske kanske mår jag bättre när jag vaknar imorgon. Nej, nej, så var det givetvis inte när jag vaknade i morse. 4 hela dagar har gått nu, hur kunde jag hoppas på redan i morses? Jag vet inte, men kanske är det de tankarna som håller mig igång nu. Energilösheten skulle kunna ta kål på mig. Fortfarande tacksam över att jag slipper allergiska former av biverkningar men det här att inte kunna äta när kroppen skriker efter energi, jag visste inte att det skulle vara på det här sättet. Jag hade förväntat mig ett influensatillstånd när kroppen inte vill ha mat men det vill den. Mitt problem, jag kan inte ens dricka vattnet från kranen utan kväljningar. Sopporna jag förberedde med dagen innan har jag bara kunnat få i mig lite av Rotsellerisoppan varje dag för den smakade ingenting. Räddningen den här gången har nog varit isteet i pulverform från Starbucks som kom på posten från en omtänksam kollega. Men det är slut nu. Nästa behandling vet i tusan vad jag ska hitta på att äta. Nyponsoppa går inte heller ner längre. Tomater och persikor går fortfarande bra och är gott, men inte mycket att överleva på.