Hej, hej träningsvärk, hej på dig träningsvärk :-)

Märkligt egentligen att en sorts värk kan vara så skön. För den är ju det träningsvärken, så jäkla skön och man känner sig så bra. Jag har inte skrivit så mycket om träning det sista. Jag har försökt så mycket jag orkat under hela behandlingen att hålla igång kroppen. Men efter tredje gick det inte riktigt lika bra längre. Jag var ute och sprang en dag och tog i för mycket, hjärnan ville ta i men kroppen orkade inte och där blev den där förbaskade hjärnan rädd. Den ställer till det väldigt mycket ibland. Den har ställt till det med att jag inte kan åka till SöS utan att må illa, inte ens ett vanligt läkarbesök kan jag göra utan att känna mig spyfärdig. Dumma, dumma hjärna. Men tillbaka till träning. Jag har ändå försökt hålla igång så mycket jag vågar. Med promenader och lugna cykelturer med hunden. Och balansbollträningen har jag brutit ner i minipass om 10 min och försöker lägga in dem så fort som möjligt efter den värsta pärsen är över. I de övningarna känner jag mig ändå ganska stark, det är skönt, de inre musklerna är viktiga och jag är jätteglad över att de är med mig fortfarande. Men jag har givetvis plockat bort de riktigt tunga övningarna helt. Såg ni förresten dokumentären om Zlatan? Vi kör samma övning Zlatan och jag, bara en sån sak kan man bli glad av.

På Lidaloppet i går så nämnde konferenciern att konditionsträning minskade risken för återfall. Jag googlade det lite nu ikväll och hittade en artikel där det står nämnt allra längst ner. I mitt eget fall lägger jag inte så stort vikt vid det dessvärre eftersom jag tränat och rört på mig hela mitt liv så är det för mig helt klart inte brist på träning som gjort att jag blivit sjuk. Men självklart tror jag att det är bra och minskar risken att bli sjuk när det gäller många sjukdomar. Och att träna under behandlingen tror jag ger ett enormt försprång framförallt att återhämta sig och komma tillbaka snabbare till ett normalt liv igen.